TL nr? 2003  

Årets första 2003



var en jag kunde förmå urskilja och tog här hemma reda på att de andra var bäcköring (truite mouchetée), brun öring (truite brune) samt en till som jag inte kommer ihåg namnet på.

Ett problem som vi blev tillsagda, och som vi senare också fick bekräftat, var att det är lite tidigt på säsongen, kallt i vattnet och därför lite trögfiskat. Byn låg något efter i säsongen jämfört med oss här hemma. Kallt vardet kan jag garantera att det var då jag senare körde ner handen i ett försök att få loss en fluga som fastnat. Det tog en stund innan jag fick igång den igen, handen alltså.

Fisket var trögt och vi såg varken vak eller fisk i det klara vattnet. Vi hade dock hört att andra fått, så någonstans fanns dom, troligen djupt. Problemet var bara att den utrustningen jag hyrt var ett spö i klass fem med flytlina och flugorna var inte nämnvärt förtyngda. Hade på känn att det skulle krävas något tungt när jag köpte flugorna eftersom det var dåligt med insekter, men förtyngda grejer var inte huvudtemat i deras, i och för sig rätt välsorterade, lådor.

Efter några timmars mindre lyckat fiske hamnade vi vid en fors som slutade med att berget dök ner i djupet och forsen övergick till nästan stillastående. Om dom gömde sig någonstans så borde det vara här. Strömmen följde det lätt avrundade berget och strategin var därför att kasta uppströms i ett försök att få flugan att dras med i strömmen så djupt som möjligt. Efter ett antal misslyckade försök lyckades denna strategi. Flugan gick med strömmen och försvann ner i djupet. Efter lite indragning satt den, en regnbåge.

Årets första regnbåge var fångad och dessutom i strömmande vatten. Storleken var kanske inte något att skryta med, 40 cm, men en av det större fångade för dagen enligt föreståndaren. Flugvalet? Ja, vet man inte vad som gäller så brukar jag använda en trogen tjänare, Mickey Finn heter den.

Tommy Kallerdahl

Sverige är likt Kanada i många avseenden, men den stora skillnaden märker man när man är ute kör och bil i Kanada. Det man märker är att allting stort. Husen, tomterna, ängarna, vyerna och floderna är ungefär dubbelt så stora där som här, i världens näst största land. I Kanada ligger alla de större städerna i östra delen av landet längs Saint Lorentzfloden. Dessa är Toronto, Montreal och Quebec varav de två sista är helt franskspråkiga. Till Saint Lorentzfloden rinner bifloder och dessa är många. Storleksmässigt är vissa till och med större än Klarälven. Det var också i en av dessa jag drog min för året första regnbåge. Samma dag som premiärfisket i Svarttjärn.

Vi hade varit och besökt ett pappersbruk i en liten by mellan Montreal och Quebec för att försöka hjälpa dem lösa ett problem med en av deras maskiner. Detta visade sig gå fortare än väntat och vi fick därför en dag över. Vädret var fint och vi bestämde oss för att prova på fiskelyckan i en av forsarna. Eftersom vi inte hade med oss vare sig spö eller flugor (vilket aldrig mer kommer att upprepas), var vi tvungna att hitta ett ställe där man kunde hyra utrustning. Vi lyckades hitta en liten by, några mil inte långt från där vi befann oss, och körde raskt dit.

Byn, med det något franskbetonade namnet Notre-Dam-de-Ham, var en liten by liggande i en ganska grund dal med ett vattendrag. Vattendraget, Revière Nicolet, var en av de mindre bifloderna, men vilken bjöd på de mesta. Forsar, vattenfall och ibland lite lugnare pooler i en idyllisk och lättillgänglig miljö. Fisksorter som fanns var, enligt den enbart fransktalande föreståndarinnan, olika sorter av öring samt regnbåge. Allvarligt, dom hade fyra olika sorter på bild vilka skulle finnas i vattnet, men eftersom mina kunskaper franska och även i konsten att skilja laxsorter åt är rätt begränsad, kan jag därför inte redogöra exakt vilka sorter som fanns. I vilket fall, regnbåge




En grann öring som bjöd på fint motstånd "Pool 26" .

Copyright © Fiskeklubben Nymphen