TL nr4 1988  

Sommarens två favoritflugor 1988


Redan i första kastet fick jag en fin röding på den, och sedan fiskade jag inte med något annan - och så många rödingar som vi fick på den, Dick och jag, har vi aldrig tidigare lyckats fånga.

Den föreställer en liten, driftande nattslåndepuppa. Om det fanns några sådana på ytan, eller strax under den, kom jag aldrig underfund med. Men rödingarna tog den ju, med entusiasm.

Och inte bara rödingarna. Två gånger under den veckan hände det mig, och även Dick, något som ingen av oss tidigare varit med om. Vi lade, som vi brukar göra, båten försiktigt på en plats där vi beräknade att "gänget" av sippvakande röding skulle passera inom kasthåll, och placerade våra superpuppor i deras väg, alltså de små, grå superpupporta, knutna på mycket långa och mycket tunna tafsspetsar, för rödingen är mycket kinkig med just tafsarna.

Och rödingarna tog dem, och lät sig krokas. llen rödingarna var inte ensamma - i "gänget" fanns också öringar, sippande på samma sätt som nidingarna men mycket större till formatet. De två vi f ick på det såttet vägde 1,2 och 1,3 kilo.

Några dagar senare, när jag fortsatte semesterresan till Bodsjön i södra Jåmtland, strax väster om Duved, upprepades exakt samma sak. De två öringarna jag då fick vägde 1,2 och 1,25 kilo.

Men på Bodsjöns stundom blanka yta - det var ofta vindstilla även där, och mycket varmt; vattentemperaturen steg den veckan till l8 grader - fanns det dagsländor, stora chokladbruna "Rocken". Men jag såg aldrig någon fisk ta de fullt färdiga sjösandständorna. Däremot såg jag dem, ivrigt, jaga samma sländas kläckare.

Flugor som imiterar dessa kläckare hade jag, lurviga Guldribbade Haröron på streamerkrokar nr 10, oförtyngda. De gav fisk i snart varje kast, när fisket var som bäst, men de var inte idealiska - när en fisk tuggat på en sådan imitation, förlorade den flytförmågan.

Därför gjorde jag om den, vid bindstädet i stugan. Bakkroppen lät jag vara som den var, men gav flugan ett nytt thoraxparti: en muddlerskalle, plus några hjorthårstrån på var sida. Det fungerade, den sjönk inte trots mycket tuggande och den producerade, när man drog litet i linan, den lilla "bogvåg" som under sjöfiske ofta avgör saken för en fisk, och utlöser en blixtsnabb attack.

Hälften Haröra, hälften Muddler. Men vad skall jag kalla den, sommarens favorit nummer två? Muddlemerger, kanske?


Bengt Öste

Dom har blivit ganska många nu, mina favoritftugor. Den varma sommaren utökade favoritfacket i flugasken med ytterligare två, en mycket liten, bunden på en torrflugekrok nr 16, och en rejäl pjäs på en streamerkrok nr 10.

Redan den 20 juni reste jag norrut, för att fiska i Jämtlands nordspets, nära norska gränsen. Jag hade fiskat där åtstilliga år och visste att det egeniligen var på tok för tidigt - vad som väntade mig, om sommaren blev som de flesta svenska somrar brukar bli, var regn, stötig nordanvind, högt, kallt vatten och ett mycket knepigt fiske.

Men Sveriges Television AB:s semesterschema tar inte hänsyn till sådant. Den 20 juni och två veckor framåt, det var vad som gållde

Men lyckligtvis var sommaren 1988 ju inte som svenska somrar brukar vara. Högvatten, ja, men det sjönk snabbt. Regn, ja, men bara enstaka, intensiva åskskurar - varav en som på 20 minuter fyllde min roddbåt tiil brädden, trots att jag öste som en galning. Men resten var strålande sol, vindstilla och stark värme, upp tilt 29,5 grader i skuggan...

Därmed började fiskarna stiga redan når vattnet fortfarande gick över I meter högre än normalt, i älven och i håarna. Men det den steg till var "fnyk", småttigheter. Några dagsländor såg jag inte, vattnet var för högt.

De vakande fiskarna var röding, för det mesta - först mot slutet av veckan uppenbarade sig också "kryssarna", öringar som strövade i håarna, och då och då snappade något från ytan. Jag prövade de traditionella rödingflugorna, utan resultat, tills fiskekamraten Dick började få fisk på en av Lennart Bergqvists superpuppor, den med mörkbrunt thoraxparti och olivgrön kropp, i stortek 14.

De fick mig att plocka fram den minsta av superpupporna, en oansenlig sak i storlek 16, med såvål thorax som baKkropp av mörk grå polydubbing.


Copyright © Fiskeklubben Nymphen