TL nr? 2001  

Emån! En dröm blev verklig 2001



EM-ån

Homepool

Greve Göran Ulfsparre

Morgonfångst

Jan-Ove Appelgren med en öring

på 4 kg tagen i Ankarcrona pool



Ända sen barnsben hade man hört talas om den berömda Emån och det klassiska fisket efter stor havsvandrande öring vid Em´s herrgård. Fisket är världsberömt och många världsrekord är satta just i denna å. Vi hade under några år haft möjligheten att fiska på den tidigt stigande Emålaxen men utan några större framgångar , så nu tyckte Greve Göran Ulfsparre det var dags att få möta hans favoritfisk, havsöringen. Möjligheten att få möta den stora havsvandraren var nu inte bara en dröm utan ren verklighet.

Vi skulle bo i trädgårdsflygeln invid herrgården med utsikt över Pike och Home pool och under två dagar insupa såväl sportfiskehistoria som ädla drycker. Mötte oss gjorde Lasse Nyström och J O Appelgren som hade bott och fiskat där dygnet före oss.

Tillsammans gick vi in i herrgården för att hälsas hjärtinnerligen välkomna av vår värd, Greve Ulfsparre. Göran är en mycket sympatisk och trevlig man som tar väl hand om sina gäster och skiljer inte på nybörjare och gamla rävar. Man känner sig kort sagt mycket välkommen.

Jesper Bood, Kristoffer Wessmark och jag satt under kvällen fantiserande om nästa dag samtidigt läppjande på en sval malt. Efter en stunds samkväm kom Kristoffer på den galanta iden att inta bingen. Varken Jesper eller jag protesterade och snart sov vi som små söta lamm, ja i alla fall Jesper som under hela natten ur sin strupe framtvingade ett motor- sågsliknande ljud. Förmodligen berodde denna ljudliga defekt på för stort maltintag i kombination med en allt för stor dödslängtan.

Undertecknad sov inte en blund och hade kraftig "jetlag" när morgonen kom. Kl. 07.00 nästa dag var vi på väg mot älven, jag hade bestämt mig för Pike pool medan Jesper gick upp till Fence pool. En koppartub i rött, svart och guld fick för första gången äran att bli doppad i ån och efter 7-8 dopp tog det ett kraftigt tag i flugan ute i djupet.

En stor kraft tvingade 14 fotaren i kraftig båge samtidigt som lina försvann från en ljudligt morrande rulle. Ett hopp avslöjade att en stor havsöring hade svalt min kreation och försökte nu i panik bli av med densamma. Känslan var omtumlande, jag hade en fisk på kroken vars förfäder kanske en gång drillats av den legendariske Anthony Crossley eller Walter H Barrett. Historiens vingslag slog emot mig samtidigt som den store blanke med svart rygg gjorde en ursinnig rusning mot djupet. Kraftansträngningen blev för mycket och fisken fick till slut se sig besegrad. Strandad i gräskanten låg nu min första Emåöring och jag hade redan i förväg bestämt att han skulle få sluta sina dagar i min korg.

Full i prickar på en blank kropp med en svartglänsande rygg var han min. Kristoffer stod nu vid min sida och som fiskebroder gratulerade han mig med ett handslag. Egentligen skulle väl en whiskeypinne haft sin rättmätiga plats i min strupe men fisket gick vidare samtidigt som Kristoffer fylld av rus småsprang upp till Black water pool. Efter ytterligare tio kast var det dags igen. Kraftigt påslag 20 meter från Pikenacken och nummer två satt på kroken. Efter en stunds batalj kom greven släntrande och förkunnade att den fisken skulle upp och dräpas då han hade beställning på fisk. Jag redogjorde genast för att en öring redan låg på gräset men att en ville jag ha själv.
- Ta upp den i alla fall, så kan du välja vilken du vill ha, föreslog han och upp kom en nystigen blänkare på 4 kg. Nu hade även Jesper anlänt till arenan och beundrade de båda fiskarna som låg på stranden . En stör gjordes i ordning och med två stora havsöringar gick jag som i ett töcken till laxboden för vägning och rensning. Den första vägde 6,52 kg och var 90 cm och den andra 4 kg och 69 cm.

Glädjeruset övergick nu i ett välförtjänt whiskeyrus, samtidigt som Jesper och Kristoffer kom för att fika och invänta 10-slaget då nedre sträckan skulle belägras. Medan alla andra skyndade neråt gick jag ånyo upp till Pike pool. Helt utan förväntningar fiskade jag mig neråt i förmiddagsdiset då ännu en stor havsöring förälskade sig i min "Fiery Brown variant". Alla vet ju att kärlek gör ont och även denna fisk, ty aldrig har väl så kraftigt motstånd fortplantat sig genom mina fiskedon. Ursinniga rusningar med rotböjt spö och vilda hopp avlösta varandra och efter en stunds alaskadrillning kunde jag så Jan-Ove Appelgren med en öring på 4 kg tagen i Ankarcrona pool mäta, betrakta och slutligen återlämna en vinterstånden men ack så välformad havsöring på 85 cm (ca 6 kg) till dess rätta element. Ett lyft på hatten mot älven förkunnade min tacksamhet.

Jesper och Kristoffer hade av någon outgrundlig anledning inte lyckats lika bra trots att fisk hade varit och dragit i deras flugor. Jag kände heller ingenting under hela dagen men på kvällen vid halvsjutiden, krokade jag och släppte tillbaka en 2 kg blänkare utanför rökhuset i Lawson pool. Alla fyra öringarna tog samma fluga, "F B variant". Totalt fångades elva fiskar den dagen.
Andra dagens fiske blev inte alls lika bra, en gassande sol och 23 gradig värme gjorde både fisk och fiskare slöa. Dock kände både Kristoffer och Jesper fisk på sina flugor men utan att lyckas kroka. Den Lawson pool varmaste delen av dagen ägnades åt siesta och mat och först vid artontiden orkade man dra på sig neoprenen igen.

Historien upprepar sig igen, både Kristoffer och Jesper har fiskkänning utan att kroka. Så äntligen lyckas Jesper kroka en liten nystigen havsöring samtidigt som jag själv har fast fisk , båda är dock för korta i rocken och får gå tillbaka. En hel del fisk hade vid det laget visat sig på Pier- poolnacken och efter en stund lyckas Jesper få en tvåkilos blanköring och lyckligare fiskare fick man leta efter.

Drömmen om Emåns stora havsöring hade blivit en sanndröm och jag kan när som helst känna kraften av dess hugg. Ett tack till Göran Ulfsparre, J-O Appelgren och Jonas Forsman som gjorde det hela möjligt.


Mikael Karlsson,
Emfiskare.


Copyright © Fiskeklubben Nymphen