TL nr3 2005  

Pimpelvinter 2005



(Är väldigt dålig på att Trekroken under ger ofta fisk om den agnas. Mina fiskekamrater använder ofta upphängarfluga agnad med en maggot. Själv blir det inte så ofta eftersom jag har "bränt" en del fisk på att ha fastnat med upphängarflugan i isunderkanten. När man fiskar så pass djupt är det viktigt att linan inte är svajig. Numera finns det väldigt bra linor att köpa som är "stumma". Dessa ger verkligen känsla även på stora djup. Andra närliggande bra fiskeplatser är längre söderut mot Sikholmen och Håkan, men se upp för de ständigt varje år återkommande råkarna. En välkänd fiskeplats ligger utanför Långudden (2)(fortfarande nära Bomsta) (E 13o 66´09.6´´, N 65o 87´12.3´´). På vägen ut till denna fiskeplats passerar man Herrgårdsviken (3), vilken vi för första gången i år upptäckte var en väldigt fin fiskeplats både efter grov abborre och inte minst sik. Åtta dagar lade jag ner där i mars månad ofta med grann abborre med hem, men sikfisket blev inte riktigt som väntat.


Normalt sett brukar det finnas is längre ut på Kattfjorden och då är ett område innanför Gösskär väldigt intressant. Man kan parkera vid vindsnurran på Vidön och vandra ut (väster ut) till de första skären (E 13o 63´86.5´´, N 65o 81´47.5´´). Här finner man ofta norsabborre jagandes i mitten av februari. Kan ge rejäla fångster. Ofta får man jaga runt för att hitta fisken. Som regel börjar jag vid botten med pirken eller balansen för att därefter gå upp ett par meter i taget. Sällan går jag högre än halva djupet på platsen. Ja möjligtvis på vårkanten då norsabborren kan hittas lite varstans

Åter till en annan favoritplats nämligen Sollaren och i viken utanför. Efter det första fisket (tidigare nämnda) vid Kärne brukar vi ta bilen ut till Forsviken och utgår därifrån mot Karholmen eller Kärrholmen. Det finns många bra fiskeområden här, men det är inte alltid norsabborre inne. Förra året var ett ganska dåligt abborrår här ute. I genomsnitt är abborren mindre till storlek här jämfört med Kattfjorden. Djupen man fiskar på kräver inte lika tunga pirkar. Ställen som Storgrund (4), utanför vassen vid Kärrholmen, grundet mellan Kar- och Kärrholmen (5), Björnviken (6) kan ge väldigt bra fångster. Den här viken är den som oftast har is längst på säsongen (runt Karlstad). På de sista isarna gäller sikfiske. Alldeles invid land på Kärrholmens västra sida är ett gammalt beprövat ställe. Djupt och strömt.

Sist men inte minst vill jag nämna en vik som är djup, fiskrik med både sik och abborre nämligen öster om Åsundaön. Lämplig utgångspunkt är färjeläget men se upp för svag is i sundet. Du kan också parkera vid Björnkilsvägen (300 meter innan färjeläget) och gå ned till Killingen (9). Här finns många bra abborrgrund utanför Killingen mot och runt den röda pricken, ut mot Bockholmarna och Lusa (7). Välkända sikplatser är sydvästra ändan av Långholmen och Flaggstånga (8) (rakt innanför Långholmen ganska nära land).



Ha en lyckad fiskevinter!
/ Stig Sewik

Som dom allra flesta människor blir man lätt hemmablind. Hur ofta har du väl tänkt på vilket fantastiskt fiskevatten vi har utanför knuten? Vänern är stor och mycket fiskrik. Vilken potential egentligen! Dessutom blir transportkostnaderna till fiskevatten minimala för oss Värmlänningar, om vi fiskar i Vänern.

Själv sysslar jag enbart med en liten del av de fiskemöjligheter som erbjuds på Vänern nämligen pimpelfiske på vintern (än så länge). De senaste vintrarna har jag och ett par andra arbetsfria Nymphare tillbringat mycken tid ute på isvidderna. Tyvärr är det största hindret för denna typ av fiske varit alltför mycket öppet vatten. Förra året kom jag inte på Vänern förrän början av februari. Sedan blev det desto intensivare fram till förste april.

En Nymph ute på isvidderna, Sven-Åke Österberg.

Tänkte berätta lite kortfattat om hur en normal fiskevinter kan te sig på Vänern. Kanske några tips om platser kan vara intressanta. De första isarna som lägger sig finner man t ex på Bottenviken (Väse), Borgvikssjön, Skattkärrsviken. På den sistnämnda började jag förra året. Har man tur här kan det bli grov fisk (abborre). Det är det ju det som gör Vänerfisket så intressant! Möjligheten att fånga stor fisk. Att råka ut för s k norsabborre! Man kan inte vara säker på att det alltid blir abborre. Gäddan gör sig ju ofta påmind i synnerhet om man använder balanspilk. Apropå Skattkärrsviken förra året så "gick det på" en riktig pjäs, vilken tyvärr släppte vid iskanten, men hann visa sitt göshuvud innan …


Så småningom börjar även andra ställen frysa till som det populära inre Sollaren vid Kärne, Skattkärr. Där går man ut en bit utanför badplatsen och fiskar förhållandevis grunt för att vara i Vänern. Förhoppningsvis fryser därefter Kattfjorden till. Suveränt fiskrik med mycken grov abborre och även bra med sik. Vi brukar börja isfisket rakt utanför Bomstabadet (se ung. kartmarkering ). (E 13o60´30.4´´, N 65o 83´92.0´´) är en bra fiskeplats. (Enslinjer är lite knepigt att ge på Vänern varför jag ger GPS-koordinater ibland). Här är det mer än tio meter djupt varför det behövs hyfsat tunga pilkar eller balanser. Jag brukar använda en Arvirkapilk (mellan 15 till 20g) agnad med abborröga, vilket jag tycker är ett överlägset agn jämfört med maggots. Trekrok med en röd ulltuss brukar vara standard. variera färger på kroktussarna, som riktiga tävlingsfiskare gör). Är fisken riktigt på hugget är balanspilken modell större väldigt giftig. Använder nästan enbart Nils Masters Jigger-2 som väger 11g och har grön ovansida och gul buk. Kallas ofta för Papegoja.






Copyright © Fiskeklubben Nymphen